Materialbibliotek för kreatörer

Björn Florman och Oliver Schmidt är barndomsvännerna som startade företag tillsammans när de hittade en ledig nisch. Oliver som är utbildad industridesigner på Konstfack fick en affärsidé när han arbetade med ett forskningsprojekt på skolan.

Syftet var att samla hela institutionens materialkunskap på en plats, i ett bibliotek där konstfacksstudenterna kunde botanisera bland prover och fördjupa sig i materiallära. Det gick upp för honom att behovet av ett materialbibliotek också fanns bland yrkesverksamma designers, formgivare och arkitekter och inte bara studenter.

– Oliver såg kommunikationsglappet mellan formgivare och tekniker i sin forskning. Formgivarna utgår oftast från ”mjukare” materialegenskaper och tittar först på utseende och känsla. Först därefter vill de ha hållfasthetskalkyler och andra egenskaper medan tekniker börjar med att redovisa hård fakta, säger Björn. Vi förstår bägge parter och kan prata både köparna och säljarnas språk.

Det är krävande för kreatörerna att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. Det tar också mycket tid att åka runt och leta efter materialprover hos olika producenter på deras fabriker särskilt om de inte redan bestämt sig för om det ska vara glas, plast eller metall. Istället kan de åka ut till Materialbiblioteket, inrymt i LM Ericssons gamla telefonfabrik på Telefonplan, där de får titta på referensprover och får goda råd.

Kreatörerna betalar inget extra för servicen istället är det producenterna som betalar. Designbyråerna säljer in förslagen till stora och viktiga kunder och därför värdesätter producenterna den produktexponering som de får för sina produkter i Materialbiblioteket. Det fungerar ungefär som permanent mässa.

– Hos oss får man känna, lukta och se på materialet i olika ljusvinklar, säger Björn. De behöver inte veta vilket material de är ute efter innan de kommer utan det räcker med en idé om vilken effekt de vill uppnå eller vilka kvaliteter söker.

Ibland är förfrågningarna så komplexa att det behövs en större utredning för att reda ut vad som passar bäst och då kan man anlita Materialbiblioteket för att ta fram ett förslag.

– Om de letar efter lila plast som tål diskmaskin, fungerar ihop med livsmedel, är böjbart och miljövänligt behöver vi göra en ordentlig analys för att hitta rätt material, säger Björn.

Innovation Stockholm hjälper uppfinnare och innovatörer att sätta sina idéer i verket. De ger exempelvis rådgivning kring att söka patent, ta fram prototyper och göra produkttester. Materialbiblioteket kan vara en länk i den rådgivningskedjan.

Att göra ett grönt val kan till exempel vara betydligt svårare än det låter.

– Många frågar efter miljövänliga material, säger Björn. Ofta söker man en enkel lösning men det är inte alls så lätt. Man kan helt hypotetiskt bygga tåg i trä men hur länge skulle de hålla? Skulle det verkligen gå åt mindre energi att göra hundra tåg i trä istället för ett i stål? Så kan man hålla på och väga för och emot, hävdar Björn.

Björn är marknadsstrateg i botten och han pekar på ytterligare en trend; att design, färg och form får allt större betydelse för tillverkarna.

– Materialet bestäms allt tidigare i designprocessen och de visuella värdena blir också viktigare i takt med att designen spelar en större roll i marknadsföringen och försäljningen. Därför är våra besökare en viktig målgrupp för producenterna och där kan Materialbiblioteket få en nyckelroll i framtiden, avslutar Björn.