
Generationsskifte blev Norrtelje bränneri
Istället för den traditionella djurhållningen och spannmålsodlingen tillverkas numera äppelglögg och punsch tillsammans med andra starka drycker på familjegården i Lohärad, strax utanför Norrtälje. Från en rödmålad hölada från 1904 som har gjorts om till produktionslokaler och kontor sköts all logistik, vilket är lite av en nyckel i verksamheten.
Hur kom det sig då att den gamla bondgården blev bränneri? Runt millenniumskiftet tyckte Kristinas föräldrar, som då var iåttioårsåldern, att det var dags att lämna över gården till den femtegenerationen - Kristina. Hon arbetade då som handläggare och operativchef på kommunen med inriktning på vård och omsorg och hade ingatankar på att bli bonde. Maken, Richard Jansson var då teknisksjöingenjör och verksam inom IT-branschen. Nu är det han som har handom försäljningen och är även delägare i företaget.
– Richard är en duktig säljare, en naturbegåvning, säger Kristina. Det är viktigt för ett företag att försäljningen fungerar. Men sedan skaman kunna leverera också och det ansvarar jag för, fortsätter hon.Norrtelje bränneris affärsidé är att göra högklassiga destillat påsvenska frukter och bär som havtorn, rönnbär, hallon, svartvinbär,äpplen och päron. På detta görs sedan Roslags Punsch, Havtornssnaps,Grisslehamns Brennvin och äppelglögg till exempel.
– Jag kom på vad jag skulle göra med gården av en slump på en resa till Åland, säger Kristina. Där fanns en bonde som destillerade äpplenoch tillverkade spritdrycker av dem i en röd gammal lada som fick migatt tänka på gården där hemma.Produkterna säljs på Systembolaget, på restauranger, hotell, på TaxFree och skeppshandlare. Nästa år kan det komma ett politiskt beslutom att öppna upp för gårdsförsäljning.
– Helst väljer vi närproducerade och ekologiska råvaror. Vi har en egen svartvinbärsodling och några äppelträd på gården, men vi behöverändå köpa in äpplen för att det ska räcka till hela produktionen. Iframtiden tittar vi också på möjligheterna att producera whisky avkorn.
Rådgivningen var viktigast i startfasen.
– Lasse Carlsson på Länsstyrelsen i Stockholm tyckte att det var jättekul med en helt ny typ av verksamhet inom lantbruket när viberättade om våra planer för honom. Utan hans stöd hade vi aldrigstartat upp Norrtelje Bränneri, säger Kristina.
Kristina startade sin verksamhet år 2001 och endast några få innan henne hade brutit mot monopolet och startat eget efter EU-inträdet 1995.
- Trots att jag är en van administratör hade jag nog inte klarat att sköta alla ansökningar av tillstånd utan hjälp, säger Kristina. Idaghar vi årligen kontakt med ungefär 44 olika myndigheter som kräverolika redovisningar av oss, så det är ganska mycket administration ien sådan här verksamhet. Det är bra med mentorer och att ha attbranschkollegor att prata med. Om något dyker upp vill man kunnarådfråga någon annan. Man måste lära sig nytt hela tiden.När vi ringer så sitter hon i den omgjorda, rödmålade höladan ochskickar iväg beställningar med DHL.
– En av våra största utmaningar så här på landsbygden är transporter, säger hon. Det spelar ingen roll vem vi anlitar, vi kan inte alltidvara säkra på att våra varor kommer fram som de ska. Dessutom ärtransporterna en stor kostnad då vi distribuerar över hela landet. Detgör att vissa av våra produkter bara kan köpas i Stockholm. Den andrautmaningen är IT. Vi är så väldigt beroende av att vara uppkoppladeoch tillgängliga på telefon.
Kristina är noga med att även poängtera fördelarna med att bo på landsbygden och den livskvalitét det ger henne. Dessutom fungerargrannsamverkan riktigt bra och lokalhyran blir betydligt billigare.Rekommenderar andra att starta företag.
– Du växer av både med- och motgångar och det är för det mesta väldigt roligt att driva eget, säger Kristina. Det är viktigt att vara nyfikensom företagare och att se och lära av hur andra gör. Jag får ofta braidéer när vi är på semester. Jag tittar på hur flaskor är utformadeoch nyligen blev jag inspirerad av en snygg dörr.
Avslutningsvis rekommenderar Kristina andra företagare att ha en tydlig målbild för att lyckas.
- Man ska veta vad man vill uppnå inom några år, avslutar hon.





