Korsbefruktning mellan näringsliv och kultur

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och Näringsminister Maud Olofsson har tagit ett gemensamt initiativ för att stimulera företagare och kulturarbetare att ge ny näring åt varandras tillväxt.

Kanske har de bägge ministrarna svenska exportsuccéer färskt i minnet som Abba, Roxette eller filmer som Ingmar Bergmans. Det finns otaliga exempel på kreativa svenskar som har slagit internationellt. Nu har man grävt ännu djupare i möjligheterna kring hur näringsliv och kultur kan berika varandra.

Anna Hag är departementssekreterare på näringsdepartementet och en av dem som har arbetat fram en handlingsplan till stöd för de kulturella och kreativa näringarna. Redan i vår ska några av förslagen i handlingsplanen genomföras.

Det är vanligt med kortare anställningar inom kulturyrkena och många väljer att ta uppdrag som egna företagare. Därför är studenter som är klara med en utbildning med någon form av kulturinriktning i behov av kunskap om att utveckla affärsidéer och att driva företag. Om entreprenörskap och företagande fanns med som en del av utbildningen skulle det göra dem bättre rustade för deras kommande yrkesliv. Därför har Tillväxtverket fått i uppdrag att utveckla sin webbaserade Företagarguide med information särskilt anpassad till företag inom kulturella och kreativa näringar.

– Den kommer att utformas för dig som funderar på att starta eller driver företag inom kulturella och kreativa områden, säger Anna. Att driva företag är inte något som studenter på de konstnärliga högre utbildningarna får lära sig. Ändå är arbetsmarknaden fortfarande begränsad för kulturarbetare vilket gör att de flesta frilansar.

Anna berättar också om goda exempel där företag har valt att arbeta med konstnärer i sina affärsutvecklingsprocesser.

– Ett sådant exempel drivs i Västra Götaland genom organisationen TILLT. TILLT har ett regionalt uppdrag att utveckla möten mellan kultursektorn och arbetsplatser inom privat och offentlig sektor. Västra Götaland arbetar medvetet med kultur som en motor och innovationsdrivande kraft i näringslivet och flera företag som är verksamma i helt andra branscher, t.ex. Astra Zeneca, har sett fördelarna med detta.

I handlingsplanen pekar man också på att det behövs fler entreprenöriella miljöer där företagare kan få hjälp med affärsutveckling inom kulturskapande verksamheter. Idag finns exempelvis Transit som är kopplat till Konstfack. Men i handlingsplanen vill man öppna möjligheten för fler inkubatorer inom det här fältet. Regeringen har gett Vinnova i uppdrag att i samverkan med Innovationsbron och Tillväxtverket främja utvecklingen av inkubatorer, företagshotell och liknande som är anpassade även för kulturella och kreativa näringar.

Under arbetets gång med att ta fram handlingsplanen har ministrar och tjänstemän från både närings- och kulturdepartement träffat kulturskapare, företagare inom kulturella och kreativa branscher, forskare, organisationer, stiftelser och myndigheter som har till uppgift att främja kulturskapande eller näringslivsutveckling.

– En organisation som tidigt såg detta området och som har bidragit med viktig kunskap är KK-stiftelsen, säger Anna.Genom att lyfta fram kulturella och kreativa näringar förmedlar vi också en bild av Sverige som ett kreativt, öppet land där vi tar till vara konstnärligt skapande. Detta kan i sin tur bidra till ökad handel och investeringar eftersom det ökar landets dragningskraft. Kultur och kulturmiljöer kan spela en betydande roll för regioner. Denna attraktionskraft och de immateriella värden som kulturen skapar är viktiga ur ett nationellt och internationellt perspektiv.

– I de olika samtalen som vi har fört har vi också förstått att attityder på bägge sidor utgör ett hinder för samarbeten och partnerskap mellan konstnärer och företag. Det kan handla om att näringslivet är skeptiska till vad kulturen kan bidra med och kultursektorn i sin tur är rädda för att samarbeten ska begränsa deras fria skapande. Om vi kan komma över de här motsättningarna skapar vi ett större utrymme för att nya och spännande affärsidéer och affärsstrategier kan växa fram i Sverige, tror Anna.