Sveriges första mikrofinansinstitut

Den 11 september i år invigde näringslivsminister Maud Olofsson Sveriges första mikrofinansinstitut i Katrineholm. – Mikrokrediter är jätteefterfrågade av kvinnor, inte bara här utan även internationellt. De erfarenheter som finns visar att kvinnor inte har samma säkerheter som männen. De har inte heller samma behov av stora krediter. Men de är mera benägna att betala tillbaka än män. Då är det väl rimligt att det finns finansieringsinstitut som kan möta det, säger Maud Olofsson.

Hösten 2006 fick Muhammad Yunus och Grameen Bank Nobels Fredspris för arbetet med mikrolån i hemlandet Bangladesh. Med stor framgång och låg risk, eftersom återbetalningsstatistiken visade sig vara mycket hög, lånade de ut små summor pengar till kvinnor som ville starta egna företag. Det kunde röra sig om att köpa in en mobiltelefon för att hyra ut per samtal, en vävstol, några höns eller att öppna en butik.

Idén med mikrokrediter spreds vida över världen till fler länder. Joyce Kimwaga Lundin såg en möjlighet att hjälpa, främst invandrare, i Sverige att få startkapital till nya företag på detta sätt. Joyce är född i Tanzania men bor i Katrineholm och driver NEEM med glöd och entusiasm. Det är ett nätverk för entreprenörer från etniska minoriteter och det är också hon som är eldsjälen bakom Mikrofinansinstitutet.

Mikrolånen riktar sig främst till invandrade kvinnor som behöver en grundplåt för att köpa in exempelvis en frisörstol, en symaskin, en dator, en bil, hyra en lokal eller liknande. Trots att det rör sig om små belopp från 25 000 till 250 000 är detta en grupp med så svag finansiell ställning att de annars skulle ha svårt för få ett vanligt banklån.

Varför behövs ett Mikrofinansinstitut i Sverige?
– Det finns människor som annars skulle vara helt uteslutna ur de vanliga systemen, säger Joyce. Tanken är att öka möjligheterna för flera att försörja sig själva och speciellt för att lyfta fram kvinnors kreativitet och företagande genom att stötta dem och hjälpa dem att få startkapital. Generellt ska det bidra till ökad sysselsättning och förbättra den ekonomiska och sociala integrationen i landet.

Vilka vänder ni er till?
– Mikrofinansieringsinstitutet vänder sig i första hand till kvinnor som vill starta eller utveckla sina nystartade företag men som saknar extern finansiering eftersom de inte har bankrelationer, saknar kredithistoria, materiell säkerhet, har osäker inkomst på grund av att de är visstidsanställda, arbetslösa eller nyanlända till Sverige, säger hon.

Hur arbetar ni?
– Vi hjälper kvinnor som ofta står utanför arbetsmarknaden så vi söker aktivt upp dem och lyssnar på deras affärsidéer och erbjuder dem hjälp med att sjösätta sina företag med mikrolån, säger Joyce. Dessutom följer vi dem och stöttar dem under tre års tid med idéutveckling, affärsplanering och innovationsrådgivning.

Vems pengar lånas ut?
– Vi har inlett samarbeten med ett antal banker bland annat Sörmlands Sparbank i Katrineholm, säger Joyce. Vi har delat med oss av vår kunskap om målgruppen och på grundval av detta har banken utvecklat en mikrofinansprodukt. Vi hoppas naturligtvis att fler banker ska komma igång med liknande produkter och erbjuder oss att hjälpa till med utvecklingen exempelvis genom att vara med och testa produkterna.

Vilka finansierar projektet?
–Tillväxtverket, Resurscentraprogrammet, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Länsstyrelserna i Stockholm och Östergötland, Västra Götalands regionen, Regionförbundet Sörmland, Katrineholms kommun står bakom finansieringen av själva projektet där vi utvecklar Mikrofinansinstitutet, säger Joyce.

Hur kontaktar man er?
Entreprenörer i Sörmland, Stockholm, Östergötland och västra Götaland med drivkraft, idéer och vilja att driva företag som saknar kapital, säkerheter och bankkontakter men som skulle behöva ett mindre lån för att komma igång är välkomna att höra av sig till oss på Mikrofinansinstitutet, avslutar Joyce.

För mer information och kontaktuppgifter besök: www.mikrofinansiering.se